Jävlar. Ja, jävlar säger jag. Söndagens match, helgens stök, så kallade högrisksupportrar i hela stan. Detta bekräftas i en intervju med Erik i GT.
”Gais tror på en publiksiffra upp mot 10 000 personer, där nästan hälften är besökande Hammarbysupportrar. Det gör att man räknar med det största resandet till en fotbollsmatch i Göteborg på många år, till och med fler än när AIK mötte IFK Göteborg i den direkt avgörande guldmatchen 2009 eftersom biljettillgången för bortalaget var mindre den gången.
[..]
Det kommer att vara den största polisinsatsen i Västra Götaland i samband med ett idrottsevenemang i år, där den lokala polismyndigheten får nationell förstärkning från Stockholm och Skåne med ett 100-tal poliser. Förutom Gais-Hammarby söndag en lönehelg möter Djurgården Elfsborg i Borås samma dag. Samtidigt spelar inte IFK Göteborg förrän på måndag. De totala förutsättningarna gör att polisen räknar med att 300-500 risksupportrar med fyra-fem olika lagtillhörighet kommer att vara i Göteborg samtidigt i morgon kväll.”
Alltså: GAIS har släppt fler biljetter till bortasupportrarna än vad som gjordes inför en guldmatch för fem år sedan. Under matchdagen kommer det att finnas poliser från hela södra halvan av Sverige närvarande.
MEN, och därmed ett väldigt stort men: Det är lönehelg. Många våldsromantiserande bajensupportrar kommer åka ner antingen ikväll eller tidigt imorgon. Även Djurgården kommer kila ner en dag innan sin match i Borås på söndag. Samtidigt finns det fler lag än GAIS här i Göteborg – blåvitt kommer garanterat bjuda upp till dans. Ryktet säger även att Helsingborgs finest(= inlånade pojkar från Köpenhamn) har planerat att fira lönehelgen i Göteborg. Det blir alltså en påse Gott & Blandat som lördagsgodis för Göteborgspolisen. Allt detta plus alla fulla kranskommunbönner som drar sig inåt stan och antagligen kommer kaxxa med fel snubbar på fyllan. Jag bara njuter.
Själv kommer jag röra mig runtom i stan och bara insupa den kvava, hetsiga och hatiska stämningen i luften. Det är något speciellt med den. Man rör sig liksom på tå hela tiden. Jag är absolut inte den som förespråkar våld, men det är något med den där hetsen som får mig alldeles varm inombords. Det närmaste jag kan komma, i någon slags beskrivning, är att vara nykär. Något som för många låter helt ofattbart och sjukt, men det är ingenting jag kräver heller. Jag tycker bara synd om de som aldrig finner en sådan kärlek, som den till ett lag.
